Muskelvärk

 RehabILitering

 KRIS o KATASTROF

 DINA RÄTTIGHETER!

 Ad lib  "efter behaG"

 SJUKHUS - VYKORT

 KONSTGALLERIET

ANNONSER

Obs vi har ej inflytande över vilka annonser som visas

ISSN 1652-9375

URN:NBN:se-2005-1

Vi använder endast "sessionscookies"

som tas bort när du lämnar hemsidan

Läs om cookies och säkerhet här

Folkhälso- portalen följer HONcodes normer för tillförlitlig information i hälso- frågor.
Läs mer här.

Vi följer också

EU:s regler

och är utvärderade

av Socialstyrelsen

Läs också våra

etiska regler

Här slutar Internet »

UR MIN SMÄRTA -Smärtguidens virtuella konstgalleri 2009

Bildterapi och kultur – en väg till lindrat lidande och ökat välbefinnande

Av Pia Hane-Weijman

Medicinsk behandling bör kompletteras med arbetsmetoder som bild-, musik-, lek och rörelseterapi och kulturellt utbud - aktiviteter som engagerar och berör så att man för en stund glömmer bort sig själv och tiden och som ger känsla av välbefinnande, något som är avgörande för god hälsa.

Känslor som uppstår ur en upplevelse, påverkar kroppen, hjärnans funktioner och det mänskliga beteendet. Genom att bearbeta de känslor som uppkommer ur smärtan kan vi bli medvetna, och på så vis frigöra oss från dem och uppleva ett ökat välmående.

Känslorna utgör basen för det som människor i alla tider beskrivit som den mänskliga själen eller anden. Vårt medvetande skulle inte vara vad det är utan det oavbrutna samspelet mellan kroppen och hjärnan. Själen andas genom kroppen och lidandet skär genom köttet oavsett om smärtan börjar i huden eller alstras av inre bilder

Smärta kan vara fysisk, psykisk, existentiell och social.

Fysisk smärta finns i kroppen eller i delar av den. Psykisk smärta, smärtan i själen, är kopplad till upplevelser av sorg, skuld, vrede, ilska och rädsla. Ur den existentiella smärtan ställs de stora frågorna kring livets ursprung, meningen med livet, lidandets problematik och döden. Existentiell smärta kan uppstå i samband med förlust av en närstående eller egen påminnelse om att sjukdom eller skada kan leda till döden. Social smärta gör att vi inte längre kan fungera i det dagliga livet och inte känna oss delaktiga i arbetsliv, familj, släkt och vänner. En smärta som gör att man känner sig övergiven och otrygg i sin tillvaro. Artikelns utgångspunkt är denna holistiska helhetssyn, på människan.

Kulturens och bildskapandets möjligheter

Dirigenten Leopold Stokowski (1882-1977) sa; ”Det finns så svåråtkomliga regioner i vårt känsloliv, att endast musiken kan tränga in i dem.” Vad är det som händer när vi lyssnar på ett musikstycke eller ser på en bild som berör oss starkt? Vad gör barnet som leker djupt försjunken i sin lek, vad sker när vi uppslukade av att måla eller dansa glömmer tid och rum? Frågan är inte bara vad vi gör utan var är vi - befinner vi oss i det livsområde som varken kan beskrivas som det inre eller det yttre? Kan det vara ett upplevelseområde som inte kan hotas, en frizon. I denna frizon där tanke, känsla, dröm, önskande, magiskt tänkande och verklighetsprövning möts. I detta utrymme kan vi vara modiga och utmana frågeställningar, tankar och känslor. Att skapa, innebär att förändra, att undersöka andra möjligheter än det invanda och att vidga livsrummet. ”Konsten återger inte det vi ser utan gör att vi ser”, sa konstnären Paul Klee 1914.

Sedan urminnes tider har människor använt sig av konstnärliga uttryck för att läka kroppen och själen. Eget skapande eller upplevd kultur har betytt och betyder mycket för alla människor i alla åldrar. ”Fantasi är viktigare än kunskap. Kunskapen är begränsad. Fantasin omgärdar världen”. Albert Einstein, (1879-1955).

Att en stund få glömma smärtan

En grundtanke är att människan i det engagerande, lekfulla skapandet ger uttryck för sig själv, lär känna sig själv och kan ge sig själv själslig påfyllning. Detta gör att skapande verksamhet eller upplevelse av kultur är en väg till bättre hälsa. Rolf skapar med vackra löv på papper och nattpersonalen berättar att sedan han började med detta arbete så har han slutat be om sömnpiller. Stolt berättar han om betydelsen av det arbete han håller på med. I arbetet som bildterapeut med cancersjuka på Axlagårdens Hospice i Umeå och på barn- och ungdomscanceravdelningen på NUS, Norrlands Universitetssjukhus, har jag få uppleva bildterapins och kulturens helande betydelse. Citaten som är hämtade från mitt arbete bekräftar ( Hane-Weijman P., Nordenstam I., Rasmussen B., 2002).

Inga säger; ” Bildterapin betyder oerhört mycket för mig. Det är en viktig sysselsättning som engagerar mina tankar så att jag kommer ifrån tankarna på min sjukdom ett tag. Jag längtar efter att måla varje ny dag. Det ger mig något att fästa dagen på och längta till. Målandet har hjälpt mig med tillfrisknandet.”

Citatet visar på möjligheten att för en stund glömma den fysiska och existentiella smärtan. Ibland kan det vara svårt att i ord beskriva känslor som ångest, sorg och ilska. Det är då viktigt att genom icke-verbala terapier få uttrycka och bearbeta dessa känslor. Risken finns att känslorna annars sätter sig i kroppen. Ursula är så positiv och nöjd när hon sitter och målar trots oron över sin situation. Hon känner lust, glädje och livskraft. Plötsligt utbrister hon; ”Vad konstigt det är att jag inte alls märkt av min astma”.

Glädjen i att upptäcka nya resursen hos sig själv

"Jag tror att det framförallt är skapandet som gör bildarbetet viktigt. Någonting som den som håller på med ser ett direkt resultat av. Just det är att lyckas tror jag är viktigt för oss allihop”. Som vi ser utifrån detta citat av Rudolf så kan smärtan över att förlora förmågor delvis ersättas av andra nya resurser som man finner inuti sig själv. Skapandet blir en källa ur vilken vi kan hämta kraft och energi. Genom att skapa växer hoppet om och tilliten till det friska inom oss.

Konsten i alla dess former tillfredsställer djupa behov genom sin gestaltning av tankar, känslor och mänskliga erfarenheter. Därför behöver kultur i vården ha ett brett individanpassat innehåll där patienten inte bara är mottagare utan också utövare.

Genom detta delar vi också vårt liv, våra tankar, våra känslor och våra kroppar med andra.

/Ur min Smärta 4, Ulla Sköldin

Nästa citat av Elin visar på hur denna kvinna kunnat handskas med sin psykologiska och sociala smärta; Att kombinera färgen med samtalen med bildterapeuten har förstärkt mitt känsloliv. Det förflutna har strukturerats upp och jag ser att det har funnits många glädjestunder trots att jag bara har fått några blyertssträck. Jag var inte så dålig som jag trodde jag var. Detta är det starkaste som har hänt mig under min sjukdomstid” . Bilden ger form åt verkligheten, den komponerar något från fragmenterade element och strukturerar upplevelser. Okunskap om situationer föder oro och osäkerhet och människan upplever att hon saknar kontroll. Underliggande rädslor och oro som ger känsla av smärta kan lindras om den får bearbetas och komma upp i dagen. Genom bildskapande kan man undersöka, skapa förståelse för, experimentera och leka. Det blir möjligt att här uttrycka och assimilera de erfarenheter man går igenom så att det blir överskådligt. I det överskådliga kan det farliga och skrämmande kontrolleras.

När orden inte räcker till

”Genom bildterapi ges människan en möjlighet att säga det osägbara.” Pratt & Wood, 1998. Människan synliggör, blir synliggjord och bekräftad genom det skapade. Mycket viktig är den lust, glädje, nyfikenhet och överraskning som själva skapandet i sig och det konstnärliga materialet ger. ”Jag vill bada i lila!” säger Gerda och Rudolf säger; ”Färgerna har en oerhörd betydelse. De har på något märkligt sätt en djupare innebörd än man tror.” På Axlagården Hospice såg vi att bildterapirummet var viktigt för upplevelse av delaktighet, mening och sammanhang för patienterna och deras anhöriga. Det blev en fristad där vi såg att det smärtsamma kunde lämnas eller delas med någon annan för en stund.

/Axlagården bildterapi

En anhörig säger; Detta är det enda rum jag kan andas ordentligt i. Det enda rum där ångesten släpper. Det finns plats i detta rum för mycket”. Här kunde man också skapa viss känsla av kontroll i en situation där man annars kände stor maktlöshet. Konst och ord kan tillsammans bilda en bro till gemenskap och egen individuell utveckling.

Som Simonton, och Larsen uttryckte det 1978: . ”Kreativitet stimulerar fantasin som hjälper människan att konfrontera livets svåraste sidor. Den hjälper också till att upptäcka egna resurser och att använda dem”.

Pia Hane Weijman är bildterapeut. Se också denna länk som referens, och referenslista

Gå till utställningen >>